FRÅN VIND TILL BOSTAD
Att bo bland takåsarna är mångas dröm. De unika bostäderna, som formas av de speciella förutsättningar som råvindar erbjuder, är bland de mest eftertraktade på marknaden. Att konvertera råvind till bostäder är dessutom en smart strategi för att öka fastighetens värde.
Men hur går man tillväga? Och hur kan du, som kanske har en råvind, omvandla den till attraktiva bostäder? Här går vi igenom detta och mycket mer.
VARFÖR ÄR VINDSLÄGENHETER SÅ POPULÄRA?
Att bo högt, ha vidsträckt utsikt och samtidigt bo centralt lockar många. Vindslägenheters unika karaktär är också en stor del av deras charm – ingen är den andra lik. Murstockar, takvinklar, takstolar och trapphusens placering skapar personliga och unika bostäder.
Ursprungligen användes råvindar ofta som förrådsutrymmen, oisolerade och oinredda. Det som en gång sågs som överblivet utrymme är idag en värdefull resurs för bostadsmarknaden.
VAD ÄR EN RÅVIND?
Först och främst kan det vara på sin plats att klargöra skillnaden på vind och våning.
Detta är nämligen definitionen som avgör om du får lov att kringgå särskilda
tillgänglighets-krav eller inte.
Den något förenklade definitionen av en vind är att den framförallt utgörs av tak och inte
väggar. En våning utgörs av större andel vägg och har därmed större inre volym.
En vind får inte renoveras så drastiskt att den plötsligt definieras som en våning. Detta
kan ske genom för stora takkupor eller frontespiser men också genom en för hög byggnadshöjd. Om byggnadshöjden för vinden blir högre än 700 mm övergår vinden till en våning.
Så vad är då en rå-vind? Jo, helt enkelt en oisolerad vind.
VARFÖR ÄR KOMMUNEN SÅ INVOLVERAD I VINDSINREDNING?
Taklandskapet är en viktig del av en stads identitet. Bland takåsarna återfinns många historiska inslag, och taken bidrar till att forma stadens siluett. Att förändra detta kan vara känsligt, särskilt i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Genom att göra tidsenliga tillägg och följa kommunens krav kan du skapa nya bostäder som passar in och samtidigt bidra till stadens förtätning.
HUR SER PROCESSEN UT?
Processen för att inreda en vind kan kännas komplicerad, men för en bostadsrättsförening ser den oftast ut så här:
Förstudie → Stämma → (Hyresnämnden) → Bygglov → Byggtekniskt samråd → Byggstart → Slutbevis → Registrering av nya lägenheter → Försäljning/Inflyttning.
Innan du börjar förstudien är det bra att tänka på några viktiga faktorer.
VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ VID VINDSINREDNING
Här går vi igenom några centrala aspekter som ofta dyker upp och som är viktiga att ha koll på när du anlitar en arkitekt.
DETALJPLAN
Att läsa detaljplanen är ett bra första steg för att se om vindsinredning är tillåtet. Detaljplanen går att hitta på din kommuns hemsida. Ibland kan detaljplanen vara knepig att tolka, särskilt om man inte vet vad man ska leta efter. Vi hjälper alltid dig att läsa och tolka bestämmelser för just din råvind.
Om detaljplanen förbjuder vindsinredning kan du ansöka om ett planbesked för att ändra den, vilket kan vara en längre process. Ibland kan det gynna dig att inkludera grannfastigheter i en planändring, eftersom ni då kan dela på kostnaderna. Om detaljplanen redan tillåter vindsinredning är det bara att köra igång – nu börjar det roliga!
STIL
Det är viktigt att veta vilken arkitekturstil byggnaden tillhör. Genom att anpassa exempelvis takkupor, takterrasser och utrymningsvägar till byggnadens tidsepok kan du följa kommunens estetiska krav. Läs mer om olika arkitekturstilar och tidstypiska element HÄR.
TAKHÖJD
Att undersöka hur mycket ståhöjd du kommer få i den slutgiltiga bostaden görs ofta i
arkitektens förstudie.
Tänk på att en oisolerad vind upplevs som betydligt större än den färdiga inredda
bostaden. Tilläggsisoleringen stjäl nämligen en hel del av både golv och tak och bör tas
med i beräkningen från första början.
Det är ofta takhöjden som sätter prägeln på den slutgiltiga planlösningen, därför kan
vindslägenheter bli lite knixiga och roliga.
Tillräcklig takhöjd, även räknad BOA (boarea), är reglerad till minst 190 cm i höjdled
plus 60 cm i sidled. Det finns även krav på att en viss andel av varje lägenhet ska ha
ståhöjd. Den kan alltså inte bestå av mer “döyta” än användbar yta.
Summa summarum, det måste finnas tillräcklig volym för att en vindsinredning ska vara
möjlig. Det är sällan detta finns från början, utan det får tillskapas genom takkupor.
Arkitekten tipsar: Se till att tillräcklig takhöjd finns vid trapphusets uppgång till vinden, då det annars kan begränsa planlösningen.
TRAPPA OCH HISS
Om de nya bostäderna ligger högre än två våningar behöver en hiss installeras. En exteriör hiss kan vara ett alternativ, men i kulturhistoriska områden kan det vara svårt att få tillstånd. Tänk även på hur trapporna kommer att placeras, och att tillräcklig takhöjd behövs där trappan når vinden.
Arkitekten tipsar: Hisskravet kan kringgås om lägenheterna är mindre än 35 kvadratmeter.
FÖRRÅD
Vindar används ofta som förrådsutrymmen, vilket kan ses som ett hinder för en ombyggnad. Både de befintliga och de nya bostäderna måste uppfylla minimikrav på förrådsyta. Genom att omorganisera förråden kan du effektivisera ytan och frigöra plats för bostäder.
DAGSLJUS OCH UTBLICK
Tillräckligt med dagsljus är avgörande för att skapa en trivsam bostad. Detta löses med takfönster, takkupor eller takterrasser. Även kravet på utblick måste uppfyllas. Detta gäller för rum där du vistas mer än tillfälligt, alltså sovrum, vardagsrum, kök och matplats. För att uppnå kravet för utblick krävs ett vertikalt fönster, det räcker alltså inte med ett takfönster.
UTRYMNING
Varje lägenhet måste ha minst två utrymningsvägar. Många gånger kan detta lösas genom att takkupor eller takterrasser utformas som utrymningsvägar.
TILLGÄNGLIGHET
En ny bostad måste uppfylla tillgänglighetskrav. På vindar, där utrymmet ofta är begränsat, kan dessa krav påverka den slutgiltiga planlösningen.
Arkitekten tipsar: Om bostaden är mindre än 35 kvadratmeter kan tillgänglighetskraven ibland undantas.
TILLÄGGSISOLERING
Det är viktigt att tilläggsisolera väggar, golv och tak för att uppfylla brand- och ljudkrav.
DE KLASSISKA LÖSNINGARNA
Så hur löser man de olika kraven? Utrymning, dagsljus, tillräcklig takhöjd… listan är lång, men mycket kan lösas genom takfönster, takkupor eller takterrasser.
TAKFÖNSTER
Takfönster släpper in stora mängder ljus, betydligt mer än vanliga vertikala fönster, och de används ofta när dagsljuskrav finns. Takfönster är en relativt ny lösning historiskt sett och används vanligtvis där takkupor inte är tillåtna. Det kan även krävas dagsljussimuleringar för att bevisa att tillräckligt dagsljus flödar in.
TAKKUPA
En takkupa kan lösa flera problem samtidigt – den ger mer volym, släpper in ljus och kan även fungera som utrymningsväg. Takkupor bidrar stort till bostadens invändiga kvaliteter. Men i områden med strikt detaljplan kan kupornas utformning och storlek vara begränsade.
Arkitekten tipsar: Se över takkupornas placering exteriört så att de inte hamnar för tätt eller för långt ifrån varandra. En skicklig hantverkare kan verkligen förhöja takkupan som en synlig del av byggnaden.
HOMEJA
Homejan är en variant av takkupa som historiskt sett fungerat som ett ljusinsläpp likt dagens takfönster. Den har en karaktäristisk halvmåneform och användes ofta ovanför entrédörrar för att släppa in ljus i hallen. Homejan förekommer i hela landet, men är särskilt vanlig i södra Sverige.
TAKTERRASS
En takterrass är en dröm för många, och den kan också fungera som utrymningsväg om den utformas rätt. Men det krävs tillräcklig taklutning för att få plats med en altandörr, och ibland måste en takkupa placeras ovanför dörren.
Arkitekten tipsar: Se till att terrassen inte skuggar för mycket av bostaden och att utformningen fungerar i stadens taklandskap.
HUR GYNNAS FÖRENINGEN AV ATT INREDA VINDEN?
Råvindsomvandling kan vara en mycket lönsam affär för bostadsrättsföreningar. Ofta överstiger intäkterna från försäljningen av de nya lägenheterna investeringskostnaderna. Dessutom får föreningen fler medlemmar som betalar månadsavgift, vilket kan sänka avgifterna för de befintliga bostäderna. I vissa fall köper företag upp råvindar av föreningar, bekostar ombyggnationen och säljer de nya bostäderna – en affärsmodell som tydligt visar potentialen i att omvandla råvindar till bostäder.
BEHÖVS BYGGLOV?
Så kommer vi slutligen till en av de mest frågade frågorna; behövs bygglov för att inreda vinden?
Svar: ja, bygglov behövs. Inte minst tillkommer takkupor, vilket genererar en fasadändring, utan det blir även en så kallad ändrad användning vilket gör projektet till en bygglovspliktig åtgärd.