BYGGHANDLING – DÄRFÖR ÄR DEN VIKTIG
Vi får ofta frågan från beställare hur de säkerställer att deras projekt blir precis som de önskar. Hur blir husdrömmen ett faktiskt drömhem?
Det enkla svaret är; ta fram en bygghandling.
Men innan du beställer en bygghandling av din arkitekt kan det vara bra att veta vad en bygghandling är och vilka krav du kan ställa på dess innehåll.
ARKITEKTENS FAVORIT?
På många sätt kan bygghandlingen anses vara arkitektens favorit-handling (med viss reservation för detta uttalande). Det är nämligen genom denna som arkitekten försäkrar sig om att projektet får den kvalitet, detaljnivå och precision som önskas.
En kombination av bygghandling och arkitektens närvaro under bygget gör att eventuella tråkiga överraskningar kan undvikas.
Tänk dig processen som ett konstverk. Att som konstnär ”komma på ett motiv” och sedan låta någon annan måla tavlan har nog aldrig hänt. Det är självklart att konstnären målar tavlan tills den är klar. Att arkitekten enbart är delaktig fram tills att bygglovet är inlämnat kan liknas vid att stå där med en endast påbörjad tavla. Byggprocessen blir då en gissningslek om hur tavlan var menad att färdigställas. Har du däremot med dig din arkitekt tills att byggnaden står klar, ser den till att tavlan också blir färdig.
SÅ VAD ÄR EN BYGGHANDLING?
Kort och gott består bygghandlingen av ritningar med kompletterande beskrivningar. Handlingen förklarar exakt, hur din byggnad ska se ut och är en vägvisare hur den ska byggas.
VAD SKILJER BYGGHANDLINGEN FRÅN BYGGLOVET?
Bygghandlingen ska inte förväxlas med bygglovshandlingen.
Bygglovshandlingen är den handling som lämnas in till kommunen för att ge en överskådlig beskrivning av hur byggnaden kommer se ut. Den kan liknas vid ”de breda penseldragen” i den ovan nämnda tavlan. Bygghandlingen å andra sidan är inte kommunen intresserad av. Den är istället en handling till byggaren för att denne ska veta hur byggnaden ska se ut, in i minsta detalj.
Den tydligt visuella skillnaden i bygglovshandlingen jämfört med bygghandlingen är de olika skalor respektive handling redovisas i. En bygglovshandling ritas alltid i skala 1:100, medan en bygghandling ofta tas fram i 1:50, alltså dubbelt så stor. Dessa förstorade och mer detaljerade ritningar kompletteras med ännu större ritningar, ibland i skala 1:5, för att visa hur vissa detaljer ska se ut. I bygghandlingen måttsätts alla detaljer, till skillnad från i en bygglovshandling där det bara är de största måtten som markeras.
Vilka detaljer som redovisas väljs ut av arkitekten, konstruktören eller beställaren och beror på vad man tycker är viktigt att framhäva. Med en detaljritning vet byggaren exakt hur mötet mellan fasaden och fönstret ska se ut, hur den integrerade hängrännan ska monteras och hur den platsbyggda garderoben i hallen ska byggas.
Ritningarna kompletteras med beskrivningar för varje rum. Beskrivningarna anger bland annat alla materialval, kulörer, glanstal… Ja, helt enkelt allt som inte framgår av ritningen.
VÄGEN TILL DITT DRÖMHUS
Genom en bygghandling kan beslut tas i god tid. Byggaren kan lägga upp en noggrann tidsplan och beställa produkter anpassade efter byggets olika skeden. Du som beställare får möjlighet att fundera på vilket tvättställ du vill ha i badrummet och vilket klinker du vill ha i hallen. Alternativt så låter du arkitekten lägga fram olika alternativ som du får välja mellan.
Genom att specificera produkter och materialval blir det betydligt lättare att räkna på kostnaden i tidigt skede och anpassa beställningsvaror med lång leveranstid. Om kalkylen visar sig bli för hög, ja då kan vi tidigt lägga om taktiken. Ska vi skära ner på något annat? Kanske borde vi välja ett annat typ av material som är likvärdigt i dess funktion men kostar mindre? Utan bygglovshandling kan dessa beslut behövas tas på plats på bygget, vilket många gånger resulterar i snabba, ogenomtänkta (och dyra) beslut.
Arkitekten har ofta koll på vad som finns på marknaden, vad som är värt att satsa extra på och var man kan skära ner på utgifterna. Allt handlar om att hitta en taktik med rätt genvägar.
KONSEKVENSER UTAN BYGGHANDLING
Bygghandlingen är en handling som ser till att det du vill få till, det blir rätt.
Med en bygghandling får du ett försprång i de beslut som ska tas, vilket gör att kostsamma överraskningar kan undvikas. Vi ser många exempel på projekt utan bygghandling där beslut som borde tagits tidigt kommer alldeles för sent. Konsekvensen blir ökade kostnader för beställaren och att resultatet inte blir den byggnad de såg framför sig. Bygghandlingen ställer krav på tjänster och entreprenörer och gör det därmed tydligt vem som bär vilket ansvar.
VAR VILL DU LÄGGA RIBBAN?
Så, hur omfattande är egentligen en bygghandling? Detta kan du som beställare avgöra, beroende på var du vill lägga ribban.
Vill du ha trätak med infälld belysning och specifika armaturer? – Då ser vi till att bygghandlingen omfattar en undertaksritning. Tänker du dig många olika innerdörrar med varierande funktioner, som ljudisolerade skjutdörrar till vardagsrummet och våtrumsdörr till badrummet? – Ja, då gör vi en dörruppställning. Vill du ha mönsterlagt klinkergolv i hallen? – Då tar vi fram en golvritning som en del av din bygghandling.
I bygghandlingen bestäms alltså oftast kulörer, materialval, platsbyggda möbler, armaturer, fönsterdetaljer. Ja egentligen allting som gör ditt hus till ett hem.
Bygghandlingen kan vara mer eller mindre omfattande, och anpassas efter ditt projekt.
BYGGHANDLING, BYGGHANDLING ÅTERIGEN BYGGHANDLING
Så, vad önskar vi att du som läsare tar med dig efter att ha läst denna artikel? Jo, att vi inte nog kan understryka vikten av bygghandlingen för att du ska få kontroll över ditt projekt och för att säkerställa att designen och den estetiska utformningen inte tappas bort längs vägen.
Vi hjälper dig med en bygghandling och detaljnivå som passar just ditt projekt!
BONUS: SÅ HÅLLER DU KOLL PÅ STEGEN
Det kan vara krångligt att hålla koll på allt när man bygger för första gången. Här listar vi de vanligaste stegen och vad varje steg innebär. Det går alltid att hitta mer information på Boverkets hemsida.
Bygglovshandling—> Startbesked —> Förfrågningsunderlag —> Bygghandling —> Relationshandling —> Slutbesked
Bygglovshandlingen har de flesta koll på. Det är krav från kommunen att lämna in och få bygglovshandingen godkänd för att du ska få lov att bygga ditt hus.
Startbeskedet måste gå igenom innan du får lov att ta första spadtaget, eller rättare sagt fyra veckor efter det publicerats i Post och inrikes tidningar.
Förfrågningsunderlaget är ett underlag som beställaren lämnar till en eller flera byggare för att de ska kunna ge en offert på vad deras arbete och material kommer kosta. Ju mer detaljerat förfrågningsunderlag, desto lättare är det för byggaren att ge en tydlig offert. Här kan du ställa olika krav som de olika konsulterna är skyldig att följa om den tar på sig ditt uppdrag. Förfrågningsunderlaget består ofta av ritningar och beskrivningar som arkitekten hjälper till att ta fram och är i stort grunden till bygghandlingen.
Bygghandlingen är en bindande handling till den byggare du som beställare slutligen väljer. Här samarbetar arkitekt, konstruktör och övriga konsulter för att ge byggaren ritningar och beskrivningar på hur allt ska byggas. Om någonting ska rivas får byggaren en rivningsplan där det definieras vad som ska sorteras bort och vad som ska demonteras för att återbruka.
Relationshandlingen tar arkitekten slutligen fram när byggnaden står klar. Då justerar man de eventuella mått som inte stämmer med bygglovshandlingen så att handlingarna på kommunen överrensstämmer med verkligheten. Kanske (antagligen) har det hänt saker under byggets gång, ett dörrhål har flyttats eller en vägg har förlängts. Man får inte lov att frångå bygglovshandlingen för mycket, men det som ändrats ska justeras i ritningen. Relationshandlingen ska sedan lämnas in till kommunen för att byggnadens slutgiltiga utformning ska arkiveras.
Slutbeskedet för byggnaden är en förutsättning för att du ska få flytta in, eller så kallat ”ta byggnaden i bruk”. Beställaren måste visa att alla krav som tidigare ställts är uppfyllda för att få ett slutbesked. I vissa fall kan man få ett interimistiskt slutbesked. Detta innebär att man fått lov att utföra byggnaden i etapper. Vid ett interimistiskt slutbesked får du alltså ta byggnaden i bruk innan den är helt klar, med förutsättning att den första etappen är godkänd och nästa etapp färdigställs enligt överenskommelse med kommunen eller nämnden.