VILLOR GENOM HISTORIEN – STILAR INOM ARKITEKTUR

Går du i tankarna om att bygga om eller till ditt befintliga hus? Då kan det vara både intressant och fördelaktigt att du lär dig om husets arkitekturstil och tiden det byggdes i.

Genom att förstå din befintliga byggnad och placera den i rätt årtionde kan du underlätta i många beslut vad gäller material, färgval och proportioner när du bygger om. 

I denna artikel sammanfattar och illustrerar vi de olika arkitekturstilarna genom att beskriva tidstypiska synsätt, metoder, materialval och detaljer som är vanliga under en särskild tid. Känner du igen ditt hus? 

Illustrationerna är inspirerade av boken Så byggdes villan, en utmärkt bok om du vill fördjupa dig i både exteriöra och interiöra detaljer för just ditt hus.

VANLIGA METODER

Vid om- och tillbyggnad är det vanligt att gå en av följande två vägar:

– förankra designval i en tidsperiod och stil som tillhör huset. Denna väg strävar efter samspel och harmoni, utan tydliga årsringar och kontraster. Som att om- eller tillbyggnaden alltid varit där. 

– medvetet frångå den befintliga arkitekturstilen genom att addera något helt nytt. Denna väg kan, om den görs rätt, resultera i ett härligt, dramatiskt intryck genom sin användning av kontraster.

Släta, putsade fasader och dagsljus var ledorden! Roliga kulörer i bland annat gult och rosa blev som en reaktion på de tidigare mörka, tunga och trånga stenhusen från 1800-talet. Man var ute efter ett mer hälsosamt liv. Detta speglades i arkitekturen genom organiska former och inspiration från naturen.

Fönstren från Jugend-stilen är enkla att känna igen. De tidstypiska fönstren hade nämligen ofta två luft. En nedre, större del utan spröjs och en övre, mindre del försett med spröjs. Fönstren var väl tilltagna eftersom dagsljus prioriterades. Spröjsen återkom även i ytterdörren där ett bågformat fönsteröga ofta placerades ovanför dörren för att ge ytterligare ljus åt den annars mörka hallen. Ett ljust liv ansågs vara ett hälsosamt liv!

Taket på de svenska jugend-villorna var i regel brutna med en valmad övre del. På så sätt blev den övre våningen rymlig. För att tillföra ljus förekom frontespiser eller takkupor i böljande former. 

Svarta smidesräcken med detaljer från naturen prydde balkonger och trädgårdar från det tidiga 1900-talet.

I Sverige hämtades inspiration från gamla stan och Visby, men tog även inspiration från den tyska, danska och engelska byggnadstraditionen. 

De nationalromantiska villorna kännetecknades framförallt av mörka träfasader, målade med slamfärg eller tjära. Husknutarna målades vita. Falu rödfärg och tegel var också vanligt under perioden. Taken var branta, och klädda i rött tegel. 

Till skillnad från Jugend-stilen ville man under 1910-talet ha små fönster för att återgå till den gamla byggnadstraditionen. Dessa var ofta småspröjsade och ibland försedda med fönsterluckor. 

Detaljer i snickarglädje var allmogesinspirerade. Verandor, farstukvistar och fönsterluckor med utsnitt av hjärtan var en vanlig detalj. 

Symmetri var eftersträvansvärt, men de detaljer som kännetecknade klassicismen från 100 år tidigare skalades bort. Utomlands kallades den svenska arkitekturstilen för Swedish Grace. Ja, elegans var ju ledordet. 

Fasaderna från 20-talet kännetecknades av stående träpanel med locklist, målade i vitt, grått eller gult. De putsade villorna förkom i mustiga och djupa kulörer som rostrött, grått, ockragult och grönt med kolonner och pilastrar. Medaljonger kunde pryda den annars enkla fasaden. I södra Sverige var det vanligt med fasader i tegel. 

Taket markerades med takfötter och hade en lutning på 45 grader, klätt i tegel eller plåt. Invändigt förekom ibland kassettak. Fönstren var, liksom 20 år tidigare, väl tilltagna på bottenvåningen. Här indelade i tre delar i varje luft på bottenvåningen och två delar på ovanvåningen där fönstren var lägre. Balkonger och verandor förseddes med räcken och pelare i trä. 

Begrepp som ”form follows function”, alltså ”form följer funktion”, hade stark genomslagskraft. Arkitekter började rita och anpassa designen efter hur människor levde, istället för tvärt om. Tyskland var en stark förebild för den svenska funktionalismen. 

Tidigare symmetri-ideal frångicks helt. Funktionalismen kännetecknas istället av liggande fönsterband, stora fönsterrutor utan ”onödiga” spröjs eller foder. Fönster runt hörn för maximalt ljusinsläpp var vanliga. Fasaderna putsades i ljusa kulörer och taken var flacka, klädda i plåt eller koppar. 

Husets placering på tomten var helt anpassad efter för att maximera dagljusinsläppet.  Något annorlunda från tidigare epokers ideal. 

Runda fönster i entrédörren och rundade balkonger med sinuskorrugerade plåträcken sträckte sig över hörn och bröt den annars strikta och kubistiska huskroppen. 

Man ville åt en varmare och mer omsorgsfull arkitektur än den strama funkisen. För första gången blev en svensk arkitekturstil inspiration utomlands och inte tvärtom. 

Folkhemsarkitekturen präglades av puts eller stående lockläktpanel i ljusa kulörer, ofta i gult, ljusgrått eller grönt. Ospröjsade fönster i två luft, flacka tak med 20 graders lutning samt träklädda balkongplattor var återkommande hos folkhemsvillan. 

Inslag av nationalromantiken och tjugotalsklassicismen blandades med modernism. Resultatet blev det unika, svenska formspråket som folkhemsarkitekturen är. 

Olika material och kulörer på material i detaljer betonade ytterligare de olika volymernas olika funktioner. Rött tegel med gula detaljer i omfattning kring fönster och entrédörr blandades med betongfasad på garagen, men kunde likväl varieras så att materialen användes tvärtom. 

Lekfulla former, som sex- eller åttkantiga fönster, gav fasaderna karaktär som skiljde sig från tidigare arkitekturstilar.

Fasader i tegel, puts och mexitegel präglade 60-talet och fönsterband med låg bröstning var även det tidstypiskt. Taken varierade mellan låglutande sadeltak eller pulpettak i betongpannor eller plåt. Betongglas för extra ljusinsläpp eller sidoljus istället för integrerat fönster i dörr kan också kännas igen från tiden.   

Nya villaområden skapades genom att åkermark exploaterades med flera likadana villor. Den homogena bebyggelsen är det som gör 70-talsområden så lätta att känna igen idag. 

Stående, laserad slätspontspanel med gavlar i tegel är några av kännetecknen hos de 335 000 småhus som byggdes under perioden. Planlösningar med låg variation, eller som rentav var kopior av varandra gjorde byggnaderna billigt att bygga. Variationen i fasad bestod mestadels endast av de olika kulörer träpanelen målades i.

De så kallade joddlarbalkongerna, indragna under ett stort, dominerande tak i betongpannor gav också 70-talshuset dess karaktär. Foderlösa treglasfönster blev standard och rustika ytterdörrar var tidstypiska. 

Tydliga referenser från amerikanska bungalows satte sin prägel på husen där detaljer som burspråk, rundade valv pelare var återkommande element. 

Det tidstypiska postmodernistiska taken var valmade och klädda i grå betongpannor. Tvåluftsfönster med avtagbara, utanpåliggande spröjs var detaljer som förekom allt som oftast. 

Typiskt för många villor är asymmetriska volymer i puts och liggande träpanel i kombination. Taken var ofta förskjutna pulpettak, och inte sällan med en längre utskjutande del som agerade carport. 

Träpanel, inspirerat av arkitektur byggd 100 år tidigare blev återigen på tapeten. Traditionellt sadeltak i lertegel eller plåt. Frontespiser bröt många gånger av den långa fasaden och gavlarna pryddes med snickarglädje. 

Det är nu betydligt enklare att inspireras och ta del av internationella influenser, vilket gör att arkitekturen blir mer homogen världen över. 

Blandningar av olika stilar, till och med på samma hus, förekommer. De kubformade husen får genomslag, utsmyckningar hålls till ett minimum och fönster får gärna sträcka sig från golv till tak. Träfasader börjar målas svarta, något som inte synts tidigare. Långa takutsprång, eller helt dolda tak där fasadlivet döljer takfoten, är två vanliga vägar att gå. 

Ja, allt känns intressant just nu, man vill få in funktion, design och arkitektur utan att kompromissa bort något annat. Spännande tider väntar! Hur tror du framtidens arkitektur ser ut?